Avslutning

Hej! Klass 9E2 har lagt upp sista redovisningarna för 30 minuter sedan.
Imorgon kommer vi att titta igenom de danska inläggen och kora en dansk vinnare! :)
Bra jobbat idag alla! / Marie

EXPRIMENT GRUPP 1

Här kommer ett litet expriment som Hanna och Evelinn gjorde. Bra hjär?

Grupp 5

Heza: 300 m till skolan 

Transport: Går

Koldioxidutsläpp: Ingenting

Pontus: 4,8 km till skolan

Transport: Buss

Koldioxidutsläpp: 0,0768 m3

Fredrik: 14 km till skolan

Transport: buss

Koldioxidutsläpp: 0,224 m3

Karl: 13,7 km

Transport: buss

Koldioxidutsläpp: 0,2192 m3

Yonis: 1 km

Transport: går

Koldioxidutsläpp: Ingenting

Anton: 8,8 km

Transport: buss

Koldioxidutsläpp:0,1408 m3

Hej Damnark och Norge!

Under dagen så har vi undersökt hur mycket koldioxid det släpps ut om man åker buss till skolan.

Här är 2 filmklipp som vi filmat:

Grupp 3

Miljövänligare transport till skolan

Alla elever i vår klass går eller åker buss till skolan. Det är ju bra men det blir ju fortfarande utsläpp. Hur ska vi då göra för att minska det? Ett stort steg skulle vara om bussarna gick på biogas eller någon annan förnyelsebar energi istället för diesel eller bensin. Eller om alla som bor längst bort kan ta tåget till skolan och de som har en mindre bit till skolan kan cykla eller gå. Vi är ju faktiskt en idrottsklass. Om man skulle försöka införa spårvagnar i stan istället för bussar så skulle eleverna som bor i stan kunna åka spårvagn till skolan. Detta är bara några förslag på hur vi skulle kunna bli miljövänligare.

Grupp: 3

Här är grupp 1s presentation! Vi som medverklar i filmen heter Alex, Hanna, Evelinn, Sofia, Sharmin och vår kameraman Christoffer. Hoppas ni gillar den ;)

Grupp 2

Atmosfären

Grupp 4

Hej! Här kommer klassens tabell på Koldioxidutsläpp.

Går	km	Bil	km	CO2	Buss	Km	CO2 KG
alex N	0,8	Erik	4	0.84	Hanna	9	0,54
Hugo	0,6				christoffer	11	0,66
Alex M	0,8				Anton	8,8	0,528
Evelinn	0,2				Pontus	4,8	0,288
Sofia	0,6				Fredrik	14	0,84
Sharmin	0,6				Karl	13,7	0,822
Heza	0,3				Hedvig	13	0,78
Yonis	0,7				Sara	14,5	0,87
David	0,4				Louise	22	1,32
					Johan	9,2	0,552
					Arnold	39	2,34
					Erik	18	1,08
					markus	9	0,54
					Martin	12	0,72
					Joel	9	0,54
	5		4	0.84		207	12,42
Total resväg för klassen enkel resa är 216 km.
Då släpper vi ut totalt 13.26 Kg CO2 per dag.
Genomsnittet per person är 0.5304 Kg CO2

grupp 2

Koldioxid (latinskt namn: Dioxidum carbonis) är en mycket vanlig gas, som är lukt- och färglös i normala temperaturer. För närvarande (augusti 2010) utgör den omkring 388 ppm av atmosfärens volym. Koldioxid har en fundamental biologisk betydelse, spelar en viktig roll för jordens klimat och har många industriella tillämpningar. Biologisk roll.

Koldioxid bildas genom andning hos alla aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). I kroppen är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen, och lämnar kroppen med utandningsluften. Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid och vatten till sockerarter, som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i cellerna, ofta omvandlat till cellulosa, stärkelse eller fett. Fotosyntesens bindande av koldioxid och lösgörandet genom andning och annan förbränning, kan under normala förhållanden ungefärligen balansera varandra.

Egenskaper

Koldioxid är tung, kvävande och mycket svår att få att reagera. Vid inandning i höga koncentrationer får man en sur smak i munnen och en stickande känsla i hals och svalg eftersom gasen löser sig i saliven och bildar kolsyra. Molekylen är rak och består av en kolatom omgiven av två syreatomer. Vid låg temperatur övergår gasen till fast tillstånd, så kallad kolsyresnö eller torris. Vid normalt tryck sublimerar kolsyresnön till gasform. Sublimationspunkten för koldioxid vid normalt tryck ligger vid –78 °C. Koldioxid i flytande form kan endast förekomma vid högt tryck; trippelpunkten ligger vid 5,1 atmosfärer och vid 25 °C måste trycket ökas till 67 atm för att gasformig koldioxid ska övergå i flytande form.

Miljöpåverkan

Koldioxid är en växthusgas och bildas vid fullständig förbränning av kolföreningar i syre. Vid förbränning av biomassa ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen och åter absorbera samma mängd koldioxid. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, petroleum, naturgas och oljeskiffer ökar dock atmosfärens koldioxidhalt, eftersom det kol som genom sådan förbränning tillförs atmosfären, under mycket lång tid varit utanför kretsloppet. Denna ökning av koldioxiden, som industrialismen och dess storskaliga utnyttjande av fossila bränslen medfört, leder till en ökad växthuseffekt vilket bidrar till den globaluppvärmningen.

Användningsområden

Koldioxid används i livsmedelsindustrin, oljeindustrin och den kemiska industrin.
Koldioxid är lättlöslig i vatten och bildar då en vattenlösning innehållande den svaga syran kolsyra, H₂CO₃. Jäsmedel bildar koldioxid som bildar små gasbubblor i bakverk. Som konserveringsmedel betecknas koldioxid med E-nummer E 290.
Kolsyresläckare är en typ av brandsläckare som använder koldioxid för att släcka bränder genom att tränga undan syre och kyla ner branden. Flytande koldioxid och torris används även som köldmedel i andra sammanhang.
Koldioxid används som drivmedel till paintballmarkörer och vissa luftpistoler.                          

Grupp 2

Grupp 2

Växthuseffekten

Utan atmosfären skulle temperaturen vara – 18 grader vilket skulle vara för kallt för vårt jordbruk. Och det skulle leda till mindre mat. Med en atmosfär blir det nästan 15 grader varmare. Atmosfären är full av kväve och syremolekyler som bildar luften som vi andas i.

Människan har bidragit mycket till koldioxidutsläppen i vår värld. Genom att använda fossila bränslen som kol, olja och metan. Detta är något som vi ständigt släpper ut i vår miljö och i haven.

Kolioxiden släpps ut i luften och hindrar värmen att åka ut i rymden, alltså ju mer koldioxid i luften desto varmare blir det. Därför bör vi sluta hugga ner alla växter och träd i naturen. För löven tar upp koldioxiden och släpper ut syret i luften. Vi borde plantera mer träd!

Växthusgasen metan (CH4) släpper en ko ut när den rapar. Det bildas också av att bakterier i frusna sjöar äter gamla växter. Ett område stor som USA har permafrost. Under isen finns det bubblor fyllda med metangas. Och om man hackar i isen så kommer gasen fram. Den är väldigt lättantändlig.

Det här kommer att hända om vi inte gör nånting: isen och snön i Antarktis kommer smälta vilket leder till kraftiga översvämningar speciellt på lågland. Mer extrema väder och naturkatastrofer som häftiga orkaner, stora flodvågor och vulkanutbrott. Varmare somrar kommer det också att bli. Det kommer att påverka dem som bor nära ekvatorn, de kommer inte att kunna odla någon mat. För det blir för varmt. 

Vad ska vi göra? Experter säger att vi måste minska utsläppen med minst 60 %. Speciellt utsläppen av fossila bränslen. Bussar är bra för då åker inte alla i varsin bil.

Gas istället för kolkraftvärk för gas är bättre än kol. Vi måste sluta hugga ner all skog, dels för att den tar upp koldioxid och släpper ut syret som vi andas in. Men också för att koldioxiden (CO2) bildas när träden förbränns.

Sen måste vi också tänka på vad vi köper. Vi måste köpa närproduserad mat för maten som färdas långt från ställen runt om i världen använder mycket bränslen vid transport och då släpps (CO2) ut. Människan har blivit väldigt bekväm i sin tillvaro.

För att alla ska ta del av det här med utsläppen borde man få betala det som en sorts skatt. Alltså att när man gör utsläpp får man betala.

Vi är inte ensamma på vår planet, vi delar den med miljarder människor. För att det här ska funka så måste alla vara delaktiga och påverka så mycket som möjligt. Vi kan göra skillnad. Detta är ett problem som vi måste lösa tillsammans.

Grupp 1, Labbrapport 3

Labbrapport 3

Material: 2 e-kolvar, 2 korkar , 2 isbitar, koldioxid CO2(g), lampa.

Utförande: Vi lade in en isbit i varje e-kolv. Sedan fyllde vi den ena med koldioxid och den andra med vanlig luft.

Hypotes: Vi tror att den med vanlig luft kommer att smälta snabbast.

Resultat: Isbiten i e-kolven med vanlig luft smälte snabbast. Anledningen till det är att koldioxiden absorberar värmen från lampan och därför

Grupp 1, labbrapport: IS

Hej!  :)

Labboration A

Material : bägare, 50 ml vatten (H2O), en isbit.

Utförande : Vi lade isbiten i bägaren med vatten. Sedan markerade vi vatten nivån. Vi väntade tills isen hade smält och markerade den nuvarande vatten nivån.

Hypotes: Vi tror att vatten nivån kommer att minska efter att isen smält.

Resultat: Vatten nivån sjönk! anledningen är att vattnets struktur är så att molekylerna i flytande vatten H2O(l)   kan ligga närmare varandra än vatten molekylerna i is H2O(s) som ligger med exakta avstånd från varandra.

// GRUPP 1

Grupp 3

Grupp 3

Uppsala nya tidning har precis tittat förbi. Det var ett väldigt kort besök men ändå spännande. Om en stund så kommer radio uppland och intervjuar oss om detta projekt, hoppas att det blir lika roligt. :) MVH grupp 3

Klimatdagen den 11/11

Hej!
Min klass kommer att delta i ett Nordiskt samarbete om klimatet under klimatdagen den 11/11.
Vi kommer att lägga ut elevernas resultat via vår nystartade klassblogg.
Välkomna hit! Marie Reimerth Åstrand mentor för 9E2 :)